Varumärke

Brukar ni tänka på ert varumärke varje dag? Ert signum hur ni är som person liksom? 
På jobbet tänker jag absolut på det - jag vill vara så hjälpsam jag kan, försöker vara positiv och glad, lyssna på mina kollegor och peppa dem. Men när jag går hem tänker jag att jag lämnar varumärket "Helena utvecklingsledare" där. Då byter jag till Helena. Hon som är mamma, fru, dotter och vän. Hur hon är som person och vad hon gör har noll och ingenting med mitt jobb att göra. Förutom att jag vill vara så hjälpsam jag kan, försöka vara positiv och glad och en god lyssnare som peppar mina medmänniskor. 

Att jag ibland bråkar med mina småsystrar eller gnäller på min man påverkar ju inte mitt varumärke som "Helena utvecklingsledare". Jag är inte bättre eller sämre på mitt jobb för att jag lyssnar mycket på en viss artist eller läser en viss sorts böcker på min fritid. Det tycker inte jag ialf. Eller vad tycker ni? 
Men om jag har en blogg där jag skriver om mitt liv som Helena. Hon som är mamma, fru, dotter och vän. Påverkas mitt varumärke som "Helena utvecklingsledare" av Helenas liv då? Ja, det tycker en del personer. 😔

Jag kan förstå det till viss del. Om jag i min blogg uttryckte åsikter som går stick i stäv med min arbetsgivares åsikter tex. Det skulle se illa ut. Eller om jag hade en utsatt roll, politiker eller högt uppsatt tjänsteman och jag skrev om hemliga projekt. Dåligt. 
I mitt fall är jag en i mängden på jobbet och jag skriver sällan om jobbet i bloggen (utom när något extra roligt har hänt eller jag lärt mig något nytt). Jag har svårt att se hur skryt om mina barn, bilder på mitt hus och selfies kan skada mitt varumärke som "Helena utvecklingsledare". Mitt varumärke som Helena - absolut. Ingen gillar en skrytmåns. 😅

Som en liten tvist i det hela är jag dock sjukskriven pga utmattning som har lett till panikångest. En läkare har sjukskrivit mig. Tro mig, Om jag fick välja hade jag omedelbart varit kvitt tröttheten och jobbat i full fart! Jag har så många tankar om jobbet som håller mig vaken på nätterna och jag vill gå dit i morgon. Men det går inte. Min hjärna funkar inte som jag vill just nu. Den är trött, helt slut.😭
Men eftersom jag är sjukskriven kan det skada mitt varumärke som "Helena utvecklingsledare" om jag bloggar om att jag gör något annat än ligger i sängen på dagarna.  Läkaren som sjukskrev mig ordinerade återhämtning (och medicinering tyvärr). Min kurator har pratat om återhämtning länge. Vad är återhämtning då har jag frågat dem. 
"Olika för alla" svarar dem. "Men för de flesta funkar fysisk aktivitet, träffa vänner när du orkar, läs en bra bok, gå ut i naturen."
Inget svar har varit "ligg stilla i sängen med täcket över huvudet". 

Nu har jag dock många dagar där halva dagen spenderats just i sängen med täcket över huvudet för att jag inte orkat gå upp. Dagar där Hugo får knuffa mig ur sängen (kul lek för honom, hemskt för mig). 
Men jag har också dagar där jag faktiskt lekt med mina barn! Jag har dagar där vi varit vid havet och jag stirrat på vattnet och mina underbara barn som sprungit skrattande i vattnet - då har jag mått som bäst. Jag har dagar jag sovit i bilen, vart vi än åkt. Jag har dagar då jag inte sovit alls. Jag har dagar där jag dammsuger och startar en tvättmaskin. Jag har dagar då jag inte vet hur man stänger av en vattenkran eller öppnar ett skåp. 

Vissa dagar är bra och vissa dagar är riktigt läskiga. Igår grät jag efter att ha lastat in barnens cyklar i bilen - för jag helt slut i huvudet. På kvällen frågade min man varför det stod ett glas med pepsi bland de rena glasen i köksskåpet. Jag har ingen aning för i min hjärna ser jag hur jag ställer in glaset i kylen, bredvid mjölkpaketet. Det är obehagligt. Sååå obehagligt. Fyra lättare panikångestattacker under dagen. En läskig dag. 

Idag har vi klippt ner buskar i trädgården. Jag hjälpte till hela tiden. Ingen panikångest alls. Inte förrän jag försökt sova i två timmar utan framgång. Men bara ångest (tryck över bröstet, svårt att andas - men det går utmärkt att få luft) ingen panik. En bra dag. 

Varken pepsiincidenten eller att jag idag har jobbat i trädgården bör påverka mitt varumärke som "Helena utvecklingsledare". Båda sakerna har skett utanför jobbet och är inte på något sätt kopplade till jobbet. Uppenbarligen bör jag inte vara på jobbet just nu då min hjärna inte fungerar som den ska. Men det är tillfälligt och inget som jag ska behöva "betala för" genom att mitt varumärke som "Helena utvecklingsledare" förstörs? 🙏🏼

Jag kommer komma tillbaka när hjärnan funkar igen. När jag har återhämtat mig. När jag har hittat de knep som fungerar för just mig. Och jag kommer skriva om det i min blogg. Bloggen som jag skriver för min egen skull, för min släkt (som mest vill se Hugo och Nora) och mina vänner som är utspridda över halva Sverige och som jag inte pratar med så ofta som jag borde. 😘

Om någon kollega vill följa mitt liv som Helena är ni varmt välkomna! Men bloggen handlar inte om er kollega. Bloggen handlar om Helena och hennes liv utanför jobbet och någon enstaka gång om hur hon haft det på jobbet 😊 

Kommentera gärna vad ni har för syn på detta med varumärke! Jag kanske behöver göra en 180 graders tankeomställning? Jag kanske ska sluta blogga och börja skicka brev igen? 😊 Eller det kanske mest är främlingar som läser bloggen och jag utgår felaktigt från att det är personer jag känner? Då funkar inte brevteorin 🤔 vilka är ni som läser? ❤️