Smärtans moder
Fy fasiken vad ont i ryggen jag har! 😭 Jag vet inte om jag berättade om ryggskottet jag fick i början på december eller sådär? Trodde ialf att jag höll på att dö, det var vidrigt. Jag lyckades få det i sömnen. Inte när jag steg upp ur sängen eller så.
Nej, jag vaknade av smärtan. Enligt min kiropraktor är det inte vanligt att lyckas få ryggskott i sömnen. Hur som helst, jag har inte känt av ryggskottet speciellt mycket, eller alls, sen förra besöket hos kiropraktorn. Det var i mitten på januari ungefär.
Det var för övrigt ett vidrigt besök! Så smärtsamt. Men så bra! Efter det besöket har ryggen som sagt uppfört sig, tills en dag i veckan när det small i vänstersidan. Jag minns inte vad jag gjorde, bara att det gjorde ont. Sen har det gjort ont
till och från och i vissa rörelser.
Den här dagen var härligare än idag, ingen smärta i ryggen och jag gjorde snöänglar med Hugo! 😍
Igår bar jag Nora i famnen, på höger armen, när vänstersidan bara "dog". Hela jag tippade åt högersidan och som tur var stod Joakim precis bredvid som tog Nora. Hade inte en chans att behålla taget om henne i många sekunder till.. ungefär
halvvägs till golvet vaknade musklerna i vänstersidan igen och bromsade "fallet". Men sen har jag haft så ont att andetag gör ont. Smärtstillande och muskelavslappnande tog mig igenom gårdagskvällen och natten. I morse fick jag en tid
hos kiropraktorn som, återigen, konstaterade att jag har speciella problem. Tre punkter på konstiga ställen i mitten och den nedre delen av vänstersidan. Dessutom misstänker han en muskelsträckning. Härligt.
Jag har jobbat hemifrån idag för att kunna ta gråtpauser när jag behövt 😅 ju längre dagen gått desto ondare har det gjort - som vanligt efter ett besök hos kiropraktorn. Men det brukar alltid vända dag tre så det håller jag tummarna för, eller ännu
bättre dag två 🙏🏼
Skuttan som alltid ska vara i famnen. Nu får hon hålla till godo med en hand i några dagar 😢 det kommer helt säkert resultera i en massa tårar 😔
