Längtan
Det är verkligen sjukt hur mycket man kan längta efter att träffa någon som inte ens är en personlighet än! Jag ska inte säga att jag tänker på Buff 100 procent av varje dag men säkert 50 procent av min vakna tid ialf. Jag håller redan nu på att längta ihjäl mig efter att få lära känna den lilla krabaten i magen. Jag tror att Buff är en han så jag kommer säga han nu även om det mycket väl kan vara en liten flicka som är precis lika efterlängtad och välkommen!
Jag undrar vem Buff kommer vara, vem är han mest lik? Liknar han ingen av oss? Ärver han några egenskaper av oss eller kommer vi lära honom egenskaper som gör att han liknar oss? Hur kommer han se ut?
Eftersom Joakim och jag har varit överens om namnet på den son vi eventuellt kommer få i framtiden i flera år har jag betydligt lättare att föreställs mig honom än henne, som vi tyvärr inte har något namn på än. Tror att det är därför jag tror att Buff är en han. Den Buff jag ser framför mig är rödhårig, åt kopparhållet, småkrulligt hår, fräknig, busig som få, har gråblå ögon och väldigt lätt för att skratta. Detta skulle ju absolut kunna stämma in på en flicka också men då får jag nog lägga till envis som en åsna också! Min dotter lär vara extremt envis ;)
Jag skulle hemskt gärna vilja veta vem det är som växer i magen, för att redan nu få massa positiv motivation inför förlossningen. Tyvärr vill Joakim att det ska vara en överraskning, vilket ju också är otroligt motiverande ifs, och då får vi ju inte ta reda på vem det är även om det skulle gå att se på rul. Så vi kommer inte ha en aning förrän förlossningen är avklarad och och barnmorskan säger "det är en ...!" Åååh den känslan.. Längtar! :)
Vem är du lilla Buff? :)
